» Bli medlem       
 » Glömt lösenordet?
    
SAAF Utbildning Aktiviteter Nöje
Senaste nyheterna Krönika Sök Arkiv

  SAAF
Inloggade: 3

Medlemmar: 2490

Föreningar: 15
 HIG
 KI
 KTH
 LHS
 LIU
 MDH
 ORU
 SH
 SU
 UU
 GBG

  Forum


Juridik för ideella föreningar.

Under våren anordnade Idealistas Förlag, tillsammans med juristen och författaren Karin Källström, en förmiddagskurs om juridik för ideella föreningar.

Jag, Kristina närvarade som en representant för SAAF, Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet, i hopp om att lära mig nya saker som vi kan ha nytta av i arbetet inom SAAF. Personligen har jag alltid haft ett stort intresse för juridik, men jag hamnade på andra spår vad gäller mina universitetsstudier och i år blir jag klar med mitt fjärde år på läkarprogrammet. Kursen var väldigt givande och gav en djupare förståelse för juridiken kring ideella föreningar. Jag vill förmedla vidare denna kunskap till SAAFs medlemmar och lokalföreningar runt om i Sverige. Tanken är att denna artikel ska ge Er en överblick av kursens innehåll.

I Sverige saknas särskild lagreglering för ideella föreningar. Ibland hittar man svar på sina frågor i andra lagar, i förenigens egna stadgar eller i domar från gamla rättsfall om ideella föreningar. I övrigt gäller även allmän lagstiftning, t.ex. arbetslagstiftningen när man ska anställa någon i föreningen. Det finns både för- och nackdelar med att det ser ut såhär. Den största fördelen är nog att det bidragit till att vi har ett så livaktigt föreningsliv i Sverige jämfört med andra länder. Det är av stor betydelse för föreningsfriheten att staten inte har detaljerade föreskrifter om vad som gäller. Dessutom vore det betungande för det ideella engagemanget att behöva hålla koll på en detaljerad lagreglering. Då ideella föreningar är så olika varandra, kan man även vänta sig att en gemensam lag dessutom skulle vara sämre för merparten. Å andra sidan, så skulle en gemensam lag för ideella föreningar göra vad som faktiskt gäller tydligt och stärka skyddet för minoriteter inom det ideella engagemanget.



Luckorna i lagen gör ibland att det uppstår stora problem. Det kan exempelvis handla om att vissa svenska myndigheter och EU ibland ser på föreningarna som om de vore företag. Det har bland annat, länge diskuterats om ideella föreningar ska betala moms. Då Sverige är med i EU, så måste EU-direktiv bli svensk lag och det är EU-kommissionens uppgift att se till att lagen följer direktivet. Enligt EU-direktiv har all ekonomisk verksamhet momsplikt. Sverige vill dock göra undantag för ideella föreningar genom att man i svensk lag förlägger momsplikt på all skattepliktig verksamhet. I samband med detta skapade EU ett överträdelseförfarande mot Sverige år 2008. Kommissionen drev dock aldrig vidare frågan och ärendet är idag nedlagt. Idag gäller att ideella föreningar blir skyldiga att betala moms när de blir skyldiga att betala skatt. Skattskyldighet beror i sin tur på ändamål och verksamhet. Den ekonomiska verksamheten måste gå till det ideella syftet. Den ekonomiska verksamheten, det vill säga intäkterna, ska dessutom komma från sådan verksamhet ideella föreningar brukar bedriva för att tjäna pengar. Det kan exempelvis handla om att ta medlemsavgift eller ha inträdesavgift till ett evenemang. Aktier anses däremot inte tillhöra det som ingår i en ideell förenings verksamhet. Här är det dock viktigt att betona att vissa föreningar vill betala moms för att få rätten att då också dra av moms när de gör inköp till föreningen.

För att skapa en rättskapabel ideell förening behövs stadgar och en styrelse. Föreningen kan då ses som en juridisk person med rättskapacitet. Det innebär att föreningen kan äga sina tillgångar, ansvara för sina skulder och andra förpliktelser, samt vara en självständig part inför domstolar och myndigheter. Styrelsens medlemmar har alltså inget ansvar för föreningens skyldigheter, utan avtal och liknande tecknas i föreningens namn. Stadgarna antas vid ett konstituerande möte och bör framförallt tydligt beskriva föreningens ändamål. De har därmed en stor betydelse för föreningens praktiska arbete. I övrigt, ska en ideell förening ha ett ideellt syfte och inte ett ekonomiskt. En förening med ett ekonomiskt syfte är en ekonomisk förening och då gäller annan lagreglering. En ideell förening kan dock ha en viss ekonomisk verksamhet utan att tappa sitt ideella syfte. Skillnaden är att ekonomiska föreningar syftar till att medlemmarna ska bli rikare och gynna medlemmarnas ekonomiska intressen, exempelvis genom att de driver en aktieverksamhet. Den stora skillnaden är alltså att en ekonomisk förening har ekonomiska intressen och verksamheter som gör att den inte uppfyller kraven för att anses vara en rättskapabel ideell förening – en sådan förening är i själva verket en oregistrerad ekonomisk förening.

Föreningens antagna stadgar, skapar den struktur som krävs för att en gemenskap ska bli en förening och utgör grunden för det praktiska arbetet. Man kan säga att stadgarna utgör föreningens egen lag och måste ha ett visst innehåll för att ge föreningen rättskapacitet. Stadgarna har i princip tre viktiga funktioner. Den första är att man med hjälp av stadgarna ska kunna identifiera föreningen. Detta är viktigt för att både medlemmar och utomstående, vilket i juridiska sammanhang brukar kallas tredje man, ska kunna identifiera föreningen. Den andra funktionen är att stadgarna ska identifiera vem som får företräda föreningen. Slutligen måste stadgarna klargöra föreningens syfte och verksamhet, vilket är viktigt för att föreningen ska kunna räknas som en ideell förening. Stadgarna bedöms juridiskt sett som ett sorts standardavtal och avtalsrättsliga principer gäller.

Utöver stadgarna gäller god föreningssed. Tanken är att en god föreningssed ska fylla ut eventuella tomrum när stadgarna inte räcker till. Sedvänjan varierar mellan olika föreningstyper och är föränderlig. I övrigt gäller oftast grundläggande principer, exempelvis demokratiprincipen och likhetsprincipen. Demokratiprincipen innebär att medlemmarna eller ombuden på mötet fattar beslut enligt en majoritetsprincip. Det krävs sällan en full enighet för att man ska kunna fatta beslut. Det är dock viktigt att betona att en ideell förening enligt lag ej behöver vara demokratisk, men det krävs oftast för att olika bidragsgivare ska vilja ge bidrag till en förening. Likhetsprincipen innebär att alla medlemmar ska behandlas lika, dvs föreningen får inte gynna en medlem och missgynna en annan.

Styrelsens arbete bygger på stadgarna och god föreningssed. Styrelsens uppgifter är bl.a. bokföring, årsbokslut och årsredovisning. De ansvarar även för att organisera och kontrollera arbetet för anställda. Styrelsen är dessutom ansiktet utåt och företräder föreningen i förhållande till andra, exempelvis domstolar och myndigheter. Vid årsmötet väljer man att bevilja styrelsen ansvarsfrihet, vilket innebär att man inte ska stämma styrelsen för oegentligheter. Om man däremot upptäckt oegentligheter och väljer att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet, så innebär det att man måste stämma styrelsen inom 1 år från årsmötet. Om oegentligheter istället upptäcks efter årsmötet måste man kalla till ett nytt årsmöte så snabbt som möjligt och stämma styrelsen inom 1 år från det att man upptäckt oegentligheterna.

Detta var en sammanfattning av det viktigaste som togs upp under kursen. Jag hoppas att den bidrar till en grundläggande förståelse om föreningsengagemang och att Ni kommer utnyttja dessa kunskaper inom era egna lokalföreningar.

Kristina Alsabeah, ledamot i SAAFs förbundsstyrelse, 31 maj 2017


Kalender
M
T
O
T
F
L
S
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
Bibelstund - ORU
28 november 2017

SAAF FEST
9 december 2017

Nätfrågan
-
 -
 -
 

Administration
Kontakta oss
Sidkarta

Utbildningslänkar
 Syrianska Sidor
 Utbildningslänkar
 Studentlänkar
 Högskolor/Univ.










© Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet, SAAF 2002-2017