» Bli medlem       
 » Glömt lösenordet?
    
SAAF Utbildning Aktiviteter Nöje
Senaste nyheterna Krönika Sök Arkiv

  SAAF
Inloggade: 0

Medlemmar: 2776

Föreningar: 15
 HIG
 KI
 KTH
 LHS
 LIU
 MDH
 ORU
 SH
 SU
 UU
 GBG

  Forum


Intresset för humaniora ledde till forskning på Sergius

SAAF ska under hösten publicera en artikelserie på sju delar om hur Syrianska/Arameiska forskare i Sverige ser på sin forskning.

De beskriver sina forskningsområden och berätta varför de har valt att studera vidare till forskare. De kommer också att berätta kort om hur de anser att forskningen har påverkat dem som människor och de delar också med sig av sina erfarenheter till alla som har funderat på att bli doktorand på något lärosäte.

De syrianska/arameiska forskarna som SAAF har intervjuat har doktorerat på olika universitet i Sverige och inom vitt skilda discipliner. Först ut i artikelserien möter vi forskaren Sami Aydin som har forskat i syriska språk vid Uppsala universitet.


Sami Aydin är doktor i syriska språk vid Uppsala universitet där han forskar om den syrianska/arameiska filosofen Sergius Reshainas skrifter.



Sami Aydin antogs som doktorand i semitiska språk vid Uppsala universitet på ett forskningsprojekt om den syrianska/arameiska filosofen och översättaren Sergius av Reshaina, som dog år 536. Sergius var en av de första arameiska tänkarna som ägnade sig åt att översätta grekiska medicinska och filosofiska texter till klassisk arameiska och som även på annat sätt försökte förmedla grekisk lärdom till sitt folk. Bland hans bevarade skrifter finns två kommentarer till Aristoteles filosofi, särskilt till skriften Kategorierna som främst handlar om definitionen av begrepp och de tio kategorier som alla de ting som finns kan indelas i. Sergius kommentarer finns ännu inte utgivna och det finns ingen som har studerat dem närmare heller. Sami Aydins avhandlingsämne går ut på att, förutom att skriva en introduktion till Sergius, även framställa en textkritisk utgåva till den ena av hans kommentarer i översättning till engelska samt göra språkliga och idéhistoriska analyser av den.

 Forskningen om de arameiska översättningarna av och kommentarerna till grekisk filosofi har varit relativt eftersatt fram till de senaste åren. Därför krävs en hel del ansträngning av en forskare för att fastställa den tekniska betydelsen hos många av de arameiska termer som används i de här texterna och för att lista ut vilka grekiska termer som ligger bakom dem. Då behöver man jämföra dessa versioner med deras grekiska förlaga och andra liknande kommentarer, förklarar Sami Aydin.

Redan som gymnasist ville Sami Aydin studera antingen humanistiska ämnen som språk, religion eller filosofi eller ägna sig åt forskning. Han hyste en särskild förkärlek till det arameiska språket och svaret blev forskning inom just humaniora med anknytning till det arameiska språket. Samtidigt insåg han också att professionell forskning inom humanism kräver en forskarutbildning och därför var valet att forska på arameiska språk ett givet val. Sami Aydin menar att man kan bedriva forskning på egen hand också, men den utbildning man får som doktorand höjer helt klart nivån på ens kunskaper samtidigt som den ger behörighet till anställning som forskare vid universitetet och berättigar en att söka forskningsmedel för olika projekt. Därför kändes det naturligt för Sami Aydin att sikta på en forskarutbildning.

Forskaren är också lärare och student
Doktoranden ska inte betraktas som en färdig forskare. Snarare innebär det att man på en och samma gång är både student, forskare och lärare. Som doktorand behöver man under sin utbildning ta flera kurser på avancerad nivå och även bredda sina kunskaper i det ämne som man forskar i. Många doktorander har också institutionstjänstgöring i form av undervisning eller annat arbete. För den som brinner för sitt ämne är det en fantastisk möjlighet och glädje i att vara doktorand och få hålla på med det man älskar, nämligen att forska och undervisa, även om det kan bli stressigt ibland.
Den som vill forska ska helst inte ha några ogrundade åsikter om sitt ämne och samtidigt vara beredd att omvärdera sina resultat efter de framsteg som man gör inom sin forskning. Forskaren bör vara uthållig samt dela upp sin forskning i olika etapper som sedan genomförs i rätt ordning inom de avsatta tidsramarna.

 Det är också en fördel att man har kontakt och utbyte med andra forskare inom samma ämne. Men det viktigaste är att man tycker om sitt ämne och är beredd att bemöda sig om att föra ett projekt i hamn även om det kräver stor ansträngning och mycket tid, tillägger Sami Aydin.

Forskningen har gjort Sami Aydin ödmjuk inför den utökade kunskapen han har förvärvat inom sitt ämne. Han känner också en trygghet i den kunskap han besitter tack vare forskningsarbetet eftersom han inte behöver utgå från ogrundade antaganden. Dessutom har forskningen gjort Sami Aydin mer öppen och mottaglig för ny kunskap.

Förbered dig med goda ämneskunskaper och en välskriven projektansökan
Sami Aydin ska försöka finna medel för ett par nya forskningsprojekt efter disputationen. Det är några frågeställningar som han länge har funderat på och anser att de behöver bli studerade och behandlade utförligt. Men han tänker inte särskilt mycket på de nya forskningsprojekten för att inte tappa fokus från det han arbetar med nu.

För alla som är intresserade av att forska vill Sami Aydin ge några råd på vägen. Det första du ska göra är att skaffa dig rätt behörighet och rusta upp med rätt kunskaper som berör just det du vill forska på. Sedan är det viktigt att du skriver en bra projektansökan och inte ger upp när du möter motstånd eller motgångar. Försök istället med att påbörja ditt forskningsprojekt under den tiden du väntar på nästa beslut på din forskningsansökan. På så sätt hinner du avgöra om projektet i sig är så intressant som det först verkade, men också om det är rätt formulerat och genomförbart. Genom att ha påbörjat och kommit en bit i din forskning kan du lättare påvisa relevansen för ditt projekt och din förmåga att genomföra det.

Faktaruta

Namn:
Sami Aydin

Ålder: 33
Familj: Stor
Forskare i: Semitiska språk
Lärosäte: Uppsala universitet
Bästa forskarminnet: De gånger jag plötsligt får insikt om något som jag länge har grubblat över och försökt klura ut.
Akademisk förebild: Sebastian Brock, för att han har gjort så mycket för arameiska studier.

Jean Azar, 24 september 2013


Kalender
M
T
O
T
F
L
S
1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31

Nätfrågan
-
 -
 -
 

Administration
Kontakta oss
Sidkarta

Utbildningslänkar
 Syrianska Sidor
 Utbildningslänkar
 Studentlänkar
 Högskolor/Univ.










© Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet, SAAF 2002-2019